Smartare Vardag
Sök
Avbryt
Meny

Skolans ansvar för aktiva barn kräver nya idéer

3 månader sedan

intro medium

Skolan ligger till stor grund för barns välmående. Det behövs både fysisk aktivitet och kunskap om varför vi behöver röra på oss. Men lärarna har fullt upp och det behövs nya idéer och lösningar för att komma fram till hållbara lösningar.

Rörelse ska vara en naturlig del av vardagen och därför också barnens skoldag. I skolans läroplan anges redan idag att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Daglig fysisk aktivitet påverkar koncentrationsförmågan och därmed inlärningsförmågan. Så genom att låta barnen röra på sig mera kan vi påverka deras motorik, koncentration och skolprestationer. Ändå ser det inte ut så i verkligheten. Frånvaron från idrottslektionerna är hög och rasterna är ofta stillasittande.

– Skolans ansvar är viktigt. Framförallt om man ser till de ojämlikheter som finns hos barn och ungdomar idag. Dels om man ser utifrån pojkar och flickor, men också utifrån socioekonomisk status. Barn med föräldrar som har det gott ställt tenderar att må bättre än barn som är uppväxta i hem där man har det lite sämre ställt. I och med att alla barn går i skolan så blir skolan, vare sig man vill eller inte, en viktig arena där man kan nå ut till alla barn och ungdomar, säger Linus Jonsson, Doktorand i idrottsvetenskap vid Institutionen för kost och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet.

Han fortsätter:
– Det finns ju inga rekommendationer i Sverige, men i vissa länder internationellt sätt finns rekommendationer att skolan ska tillhandahålla minst 30 minuter av måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag, det vill säga hälften av de rekommenderade 60 minuterna ska barnen kunna uppnå när de är i skolan, säger Linus Jonsson.

2013 kom WHO ut med en rekommendation att skolan ska tillhandahålla möjligheter till fysisk aktivitet innan, under och efter skoldagen. Vilket ställer ännu högre krav på skolans insats för rörelse och barnens fysiska hälsa. Lärarna är redan belastade, så här krävs nya idéer och lösningar för att nå målen.

– I sammanhanget är det viktigt att påpeka att man inte ska lägga allt det här ansvaret på lärarna – de har redan så fruktansvärt mycket att göra, de har sina händer fulla. Så här krävs det ett samarbete med idrottsföreningar, eller att man skulle utbilda elever till att hålla aktiviteter för varandra på rasterna. Man kan anställa idrottsvetare och hälsopedagoger eller liknande, som kan jobba mer aktivt med de här frågorna, säger Linus Jonsson.

– Det är ganska ovanligt att man anställer hälsovetare på en skola. Men en är ju bättre än ingen. Någon som har något slags övergripande ansvar, som inte är betyngd av den dagliga undervisningen. Som kan titta strategiskt och hjälpa skolläkaren, idrott och hälso-lärarna. De kan fungera som ett bollplank tillsammans och se hur man skapar en miljö i hela skolan för att förbättra hälsan med fysisk aktivitet. Det hade nog varit en väldigt god investering, förklarar Magnus Lindwall, Professor i hälsopsykologi vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Ämnet är mer aktuellt nu än någonsin. Som svar på det har regeringen kommit med förslag att öka antalet timmar med idrott och hälsa i grundskolan, till 100 timmar. I skolan lär de ut om fysisk aktivitet och hälsa, men Magnus och Linus menar att de finns utrymme i fler ämnen.

– I ett ämne som biologi där man pratar om kroppen och vad den behöver, där kommer det in bra. Att få barn och ungdomar att förstå att vi har utvecklats under så lång tid och att det sitter kvar i generna idag, att de som rör sig har störst sannolikhet att överleva. Därför mår de flesta väldigt bra om de rör på sig. Det är något som är väldigt naturligt för oss. Det är inte något som någon hittat på utan det ligger i oss. Så det finns andra ämnen där man kan ta upp det förutom i idrott och hälsa. Framför allt kanske i naturvetenskap. Men också i samhällsvetenskap, avslutar Magnus Lindwall.

För fler tips & råd om barn och rörelse – Läs mer hos oss på telia.se/genpep.

Kategorier