Smartare Vardag
Sök
Avbryt
Meny

Forskning: Tjejer är mindre aktiva än pojkar – vad kan vi göra åt det?

2 veckor sedan

Dubbelt så många pojkar som flickor når upp till den rekommenderade dagliga mängden fysisk aktivitet. Det visar en ny forskningsrapport. Men varför är det så? Och vad kan vi göra åt det?

En ny studie från Centrum för Idrottsforskning har mätt med avancerade rörelsemätare på barn och ungdomar hur mycket de faktiskt rör på sig. Och resultaten visar på stora skillnader mellan könen.

– Det man kunde se genom att låta dem bära rörelsemätarna var att 44 procent av pojkarna i årskurs 2 och 5 i grundskolan samt i årskurs 2 på gymnasiet, var tillräckligt fysiskt aktiva för att leva upp till de allmänna rekommendationerna om 60 minuter per dag. Hos flickorna var det bara 22 procent som nådde upp till rekommendationerna. Så dubbelt så många av pojkarna helt enkelt. Så det finns en ganska stor skillnad, säger Linus Jonsson, doktorand i idrottsvetenskap vid Institutionen för kost och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet.

Vad beror det här på?

– Det är en fråga med väldigt många potentiella svar. Men dels kan det handla om vad barnen har för intressen. Jag har jämfört fokusgrupper med elever i sjunde klass här i Göteborg. Det vi kunde se där bland annat var att det finns någon form av föreställning att fysisk aktivitet framförallt är för pojkar. Att till exempel fotboll, inte är en aktivitet för flickor, säger Linus Jonsson.

– Inom idrottsverksamheten finns mycket gamla normer och föreställningar kring hur saker är. Man kanske är medveten om ojämlikheterna och jobbar med dem, men det är svårt. De sitter i väggarna, fortsätter han.

Det finns också en mängd andra faktorer som kan tänkas påverka.

– Det ställs också högre krav på flickor generellt att hjälpa till i hemmet med att till exempel diska, städa, laga mat och ta hand om sina småsyskon. Pojkar förväntas inte alls göra detta i lika stor utsträckning. Dessutom upplever flickor att de har en starkare press på sig att prestera akademiskt i skolan och att det kan stjäla tid från att hinna vara aktiv på fritiden, säger Linus Jonsson.

Men vad kan vi då göra åt skillnaderna?

– Ja, vad gör man? Det krävs insatser på alla nivåer – på det individuella planet, den sociala miljön och i skolan. Skolan har också ett visst ansvar att tillhandahålla möjligheter för aktivitet för både pojkar och flickor. Men man måste också utmana de stereotypa normerna om att fotboll bara är för pojkar och att det bara är flickor som ska hjälpa till i hemmet. Vi har ju kommit ganska långt i den utvecklingen idag, men vi kan komma ännu längre såklart, säger Linus Jonsson.

– Där har idrott och hälsa-ämnet i skolan en väldigt viktig funktion. Man ska i och för sig inte lasta på skolan för mycket och tro att de ensamt ska lösa det här, men för vissa barn och ungdomar är det enda stället där man exponeras för fysisk aktivitet och idrott och också som teoretiskt ämne. Där har man möjlighet att ta upp de här frågorna, att diskutera dem och skapa en bra schysst bild, säger Magnus Lindwall.

Både Magnus Lindwall och Linus Jonsson tror att det behövs mer timmar med idrott i skolan. Men de tror dock inte att skolidrotten ensamt kan lösa utmaningen att få alla barn att röra på sig minst en timme om dagen.

– Det handlar mer om den indirekta effekten. Att skapa förutsättningar för bra vanor utanför skolan, säger Magnus Lindwall.

För fler tips & råd om barn och rörelse – Läs mer hos oss på telia.se/genpep.

Kategorier