Bättre Affärer
Sök
Avbryt
Meny

Svenska utsläpp av växthusgaser minskar

9 år sedan

Enligt Naturvårdsverkets pressmeddelande har Sverige släppt ut 61,5 miljoner ton växthusgaser under år 2011. Jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 1990 är det en minskning på 16 procent, motsvarande 11,3 miljoner ton. Vi kan se en trend på minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige från 1998. Jag  kommer ihåg att vi hade en svacka år 2009 och 2010 då utsläppsnivåerna var höga. Det var många som sa då att svackan år 2009 var en följd av den ekonomiska krisen och de mycket höga utsläppen år 2010 på grund av kalla vintrar och en återhämtning av konjunkturen.

Det är transportsektorn som står för en tredjedel av utsläppen och huvuddelen av dessa utsläpp kommer från personbilar och tunga fordon. Enlig Naturvårdsverkets pressmeddelande beror minskningen av dessa utsläpp till stor del på att vi använder mer energieffektiva bilar och på en ökad användning av biobränsle. Däremot motverkas denna minskning av att utsläppen från tunga fordon ökat med 44 procent under samma period, konstaterar Lars Westermark, chef för enheten för luft och klimat.

Naturvårdsverket pratar om minskning eller ökning av växthusgaser som beror på användning av el, fjärrvärme, industrins energianvändning och utsläppen från jordbruken men inte ett enda ord om IT och telekommunikations möjligheter. Vi vet att IT står för mellan 3-4 procent av det totala CO2 utsläppet men IT kan, om vi använder det på ett effektivt sätt, minska de resterande 98 procenten inom olika branscher som t.ex. transporter, energi, fastigheter, byggsektorn, vården och banker för att nämna några. Vi vet också att IT – och telekomlösningar kan minska CO2 -utsläppen inom EU med upp till 15% fram till år 2020 men också minska kostnader med ca 600 miljarder euro.

Jag tycker att vi alla borde börja prata mera om hur och vilka verktyg som finns för att minska växthusgaser. Vi måste också börja prata om att det krävs en attityd och beteende förändring både inom företagen och som privatpersoner för att nå de målen som våra politiker har beslutat om.

Catherine Karagianni